En vanlig dag på strejken i Fränsta..

I brist på vettig rubrik fick det bli den där. 🙂
Ja, idag har vi kanske inte helt otippat varit utanför Focus CRS i Fränsta och strejkat som vanligt. Vid ankomsten var det som den senaste veckan folktomt på bygget. Möjligen att Patrik Bergmans 3 st Mållgan varit inne och jobbat, dom finns ju egentligen inte på riktigt, så dom bryr vi oss inte om även om dom skulle synas.
Känns lite oroväckande när Focus CRS VD inte ens vet hur många han har anställda på företaget, och inte ens hur många av dessa som är organiserade med tanke på att Unionen förklarade läget redan i september ifjol. Eller? 18 anställda varav 12 organiserade, dessvärre valde 2 av dessa att gå med svart på fötterna när fighten väl drogs igång..

Man kan nog anta att alla råttor lämnat skeppet och några av dessa har styrt kosan till Stockholm och vad man kan anta ljuva löften om lättförtjänta pengar. Men vad händer när verkligheten kommer ikapp och man upptäcker att Stureplan inte är något för folk med låg inkomst? Jaja, inte far jag illa över det iaf. Men det kan ju vara onödigt att behöva lära sej hur verkligheten är den hårda vägen, eller kanske inte? Någons Far beklagade sej i kommentarsfältet i Dagbladet tror jag det var, att hans barn gråtit för att han/hon mist jobbet p.g.a denna strejk. Vem ska trösta mitt barn skrev han. Ja, det är väl i första hand barns föräldrar som står med plikten att förbereda ungarna för vuxenlivet, i det ingår väl bl.a att lära ut folkvett, solidaritet och att stå för sina beslut. Väljer man att vara svartfot och svika majoriteten av sina arbetskamrater så.. Ja, har man skitit i det blå skåpet får man allt stå ut med odören. Det tråkiga är väl att om det nu är någon av dom som väljer att dra till Stockholm så lär den fadern behöva slipa på några fler trösteord när barnet besviket kommer hem igen och med gråten i halsen berättar att det var inte alls så snälla människor nere i huvudstaden som man inbillat sej.
Och nej, det är inte shysst mot sej själv eller andra att tolerera en lönesänkning med ~1200:-/mån och att låta företaget dra in sjuklönen, det är heller inte shysst mot sej själv eller sina kompisar att motverka att företaget betalar ut OB-tillägg när det arbetas på kvällstid. Och NEJ, det är inte shysst att hjälpa ett företag att få folk att jobba för pissiga 85:-/timmen oavsett tid på dygnet på 2000-talet. Och NEJ, det är inte shysst att låta företaget leva gott på det som skulle blivit dina pensionspengar.
Shysst mot chefen och företagsägarna JA, men inte mot dej själv och dina arbetskamrater.

Nog om Focus CRS och deras girigbukar till ägare nu.
Idag har vi aktiverat oss lite extra, med bl.a Yatzy. 🙂

Frilufts-Yatzy kanske det kan kallas.. 🙂 Vi satt nämligen ute i halvstormen och spelade.

Det blåste tydligen åt rätt håll stundvis för jag vann en av gångerna. 😉

Efter det blev det inomhus-SM (Strejk-Mästerskap) i Trivial Pursuit. 🙂

Vi fick besök av Bengt Ingelstam en sväng idag också, han hade med senaste numret av Proletären samt några kopior på dess löpsedel där vår strejk omnämndes..

Nåväl, det blev så småningom kväll och Tina och Tei (Strejkande) undrade om jag ville hänge med till ”Den söta synden” och äta lite glass. 😛 Klart som fasen att man ville det.
Gör det du också, den godaste glass du kan finna i en avkristnad kyrka, eller någon annanstans för övrigt.
Här en beslutsångestladdad Tei. 😛

Himla många olika hemgjorda sorters glass.

Själv klämde jag till med hela 5 kulor god glass.

Lyssna noga, man riktigt hör hur gott det är. 😛

Väl hemma blev det nån slags kombinerad lunch/middag/kvällsfika i form av en ”dybbelbyrgere”..

Imorgon blir det en spännande dag med möte om hur vi skall göra med strejken framledes, avbryta eller fortsätta, en sansad gissning är väl fram till dess uppsägningarna av dom tillsvidareanställda löpt ut. Men men, vi får väl se hur det går, många högdjur från Unionen som möter upp imorgon. Ska bli kul att träffa flera av dom samtidigt igen. 🙂

Dagens lästips: Martin Mobergs betraktelser.
Kampen för #kollektivavtal, den fortsätter och fortsätter i Fränsta..
Det är så att det pågår en liten men ack så viktig strejk på det av Peak Partners ägda callcenterföretaget Focus CRS i Fränsta, det har det gjort sedan snart två månader tillbaka. Vad handlar det om? Jo, om det mest självklara på jobbet 2013 – ett kollektivavtal för att ha rätt till juste löner och arbetsvillkor m m. Men det vill inte Peak Partners alls ställa upp på och det är därför det strejkas och det är en sammanhållning bland de strejkande som inger både respekt och beundran..

Arbetet: Djuplodande artikel om strejken av Göran Jacabsson.
Strejken som inte tar slut
Sedan den 21 mars strejkar drygt hälften av de anställda på callcenterföretaget Focus CRS i Fränsta. Efter en månad meddelade företagsledningen att verksamheten ska läggas ner. De strejkande tänker fortsätta tills företaget försvinner eller skriver på kollektivavtal.

Fränsta ligger i en sluttning ner mot Ljungan i Medelpad. Så gott som alla på orten har utsikt över älven. I ett tvåvåningshus med en stor parkeringsplats hyr Focus CRS in sig. Platschefen och några strejkbrytare har fortsatt att arbeta.

På entrédörren finns lappar upptejpade – ”öppet” står det, men dörren är låst. När Arbetet ringer på öppnar en skäggig man i blå tröja. När han får klart för sig att det är en tidning slår han mycket aggressivt igen dörren samtidigt som han skriker:
– Ni ska inte vara här.
Och visar fuck-fingret.

Och slikt har man arbetat tillsammans med? :-S

För övrigt kan man konstatera att det är samma firmatecknare på både Focus CRS som i Peak Partners, man kan fråga sej hur effektivt Peak Partners kan förvalta och öka värde på kapital när man inte ens anser sej kunna dra in så pass med pengar att att man har råd att teckna kollektivavtal och tillse att deras personal på Focus CRS i Fränsta får en schysst lön och schyssta anställningsvillkor trots att länsstyrelsen stöttar med bidrag?