Trodde det blev strax över milen, men glömde att vi startade hemma hos promenadkompisen och därmed ”tappade” svängen runt hyreshusen som jag gör i vanliga fall. 🙁
Tog svängen runt Mejeriviken och Källrå för att få många kilometrar.:-)

Ja, sanningen att säga kan man inte ta bort sej helt där, men väl avaktivera sej, vilket jag gjort.
Har funderat hit och dit angående detta och kommit fram till att det:

1. Stjäl en jäkla massa tid.(Visst, man kan låta bli, men jag är inte den som kan sätta tidsgränser på mej själv på det viset.)

2. Integritetskränkande. (Visst, lite upp till en själv vad man lämnar ut, men jag är dålig på hanteringen av min egen integritet.) Sen det faktum att andra kan lägga ut saker om dej vilket du inte alls kan påverka. Genom att inte deltaga så slipper man iaf läsa dessa inlägg.

3. Många människor förstår inte hur illa dom kan göra någon annan genom felformulerad text.(Ja, jag klantar också till det ibland.)

4. Varenda pryl man skriver, varenda bild man lägger ut får ägarna av facebook automatiskt användningsrättigheter till..

5. Man märker även att sk. kamrater inte är så mycket till kamrater som man kanske inbillade sej, iofs upptäckte jag det redan i försommras när jag inte mådde så bra. Jag blev som kanske bekant ”dumpad” av min älskling utan någon som helst begriplig förklaring om varför, tyvärr grubblar jag fortfarande en hel del över den tasksparken och kommer att undvika en del sidor på nätet p.g.a detta.

6. På plussidan för FB är väl bara att man på ett lätt sätt kan söka upp och hålla kontakten med gamla bekanta på ett enkelt sätt, men räcker verkligen det som plus??

Vem vet, jag kanske startar upp fejjan igen någon gång framöver, men just nu känner jag nog mest som texten på nedanstående T-shirt beskriver:

Så jag har nu tagit det beslutet att jag lägger ner facebook, vill någon mej något så finns jag att träffa IRL så att säga i min lägenhet, på mobilen eller MSN mail på min ilgadd(snabel-A)hotmail.com

Avslutningsvis vill jag väl inflika till folk i Ånge som uppenbarligen tycker om att snacka om mej att ni får gärna får ta upp mina fel och brister med mej personligen istället för med folk jag inte känner och aldrig haft något med att göra. Sådant jag inget vet om kan jag inget göra åt, än mindre kan jag behaga någon som klipper kontakten totalt innan bristerna påtalas, det är lågt, lägre än Glocalnet tycker jag. Nu är det emellertid en ganska snäv krets människor där som jag kan påstå känner mej, så var skiten kommer ifrån känns ganska självklart även om jag varken fått det dementerat eller bekräftat från något håll.
Prata gärna med mej och inte om mej ifall du inget vet om bakgrunden till det du hör talas om. Tack.

Annars kan ju denna bild ge en bra illustration om vad jag tycker om sånt skitprat:

Man kan ju tycka att man borde vara van, född och uppvuxen på Ljungaverk som man är.. Men men..