Ja då har man lärt sig något nytt.
Blev en akutresa till Umeå på sjukhuset där förra helgen på lördagen, ja på natten om man ska vara noga.

Hur gick det till? Hmm, dum i huvudet och det gamla tänkandet att ”det går väl över på några dagar” var väl vad som inträffade. Det började veckan före med att jag hade som en ”tråd” tvärs över synfältet på mitt högra öga, lite som att glaset i glasögonen spruckit. Kollade glasögonen och fann inget fel och tänkte inte mer på det. men lite närmare förra helgen så fick jag en grumlig bubbla nertill i ögat, ja i synfältet alltså. Började fundera på om det hade att göra med att jag tar ozempic och har fått en ökad produktion av tårvätska stundvis och gnuggar mig i ögonen ganska ofta, att ögat tagit skada av det. Under lördagen blev det allt värre på eftermiddagen, och jag ringde och dryftade saken med Lilith som omedelbart småskällde på mig och sa att jag skulle åka ner på akuten, eller åtminstone ringa 1177 och höra vad jag skulle göra. Sagt och gjort, jag ringde 1177, förklarade problemet och där sa dom ganska raskt att jag skulle ner på sjukhuset och att dom bokat in mig hos en ögonläkare för undersökning av misstänkt näthinneavlossning. Ringde Lilith igen och frågade om jag kunde få sällskap dit, man vet ju hur lång tid det kan ta på en helg, och det fick jag. Körde ner till Sundsvall själv eftersom jag såg fullt ut med det vänstra ögat och hade bra periferiseende på det högra ut på högersidan, så att köra var inga problem.

Efter lite missuppfattning om var jag skulle så hamnade vi slutligen nere på akutintaget, men behövde inte vänta många minuter. Jag fick träffa en läkare vid namn Aslan som var hur trevlig som helst. Han undersökte och konstaterade snabbt att här var det bråttom till akutoperation i Umeå, det blev remiss dit och sköterskor som sökte tågresor dit så snart som möjligt, kruxet var dock att jag hade ju Lilith med som inte har körkort, och något ombyte eller så hade jag inte heller med. Så till slut sa jag att jag tar bilen hem, packar och åker bil dit upp, hade pratat med Simon som lovade att skjutsa upp mig till Umeå trots att timmen var sen innan jag kom hem på byn. Tror klockan var lite över 21.00 innan vi kom iväg, och kring 01.00 när jag stegade in på patienthotellet i Umeå som tjejerna på akuten i Sundsvall bokat in mig på.. Det var nog tur att jag bryggde en kanna kaffe innan avresan så Simon höll sig vaken, för han for raka spåret hem när jag klev av.
Kan ju säga att jag var en smula trött när fått nyckel och äntrade mitt rum.

Det gick ganska snabbt från att kliva in där och hoppa i säng, dessvärre har jag svårt att sova borta så jag somnade nog inte förrän framåt 02.11 skulle jag tro. Iofs var det väl ok om det inte vore för att jag skulle vara duschad och klar inne på sjukhuset vid 08.00 enligt order. Väckarn stod på 05.30 för att jag skulle vara säker på att hinna med, duscha, klä på mig och sedan hitta igen avd E63 inne på sjukhuset. Ni som varit där vet ju att det är ganska stort, är för mig okända marker, och att den här gubben som har ett lokalsinne som lämnar mycket att önska plus defekt syn till på köpet. När jag skulle gå ut från hotellet undrade hon i receptionen om jag redan burit ut mina grejer till sjukhuset??
Vafalls, skulle jag inte sova på patienthotellet kommande natt också?
– Nej sa damen i receptionen, det var bara bokat en natt, men du kan ju boka en till på eget bevåg menade hon. Kostar bara runt 1000:-/natt. :-O

Ehhh, nej jag checkar nog ut och kollar läget inne på sjukhuset först, tänkte att man kanske får sova där, jag ska ju iaf operera mig.
Sagt och gjort, jag checkade ut och fick lämna min väska där i ett låst rum (Vilket orsakade mig en stressig promenad tillbaks till hotellet senare).

Hur det nu var så fanns jag på plats vid avdelningen i god tid, redan 07.30 faktiskt. Sköterskorna som var där sa att det brukar inte komma några läkare före 08.00, och jag tänkte att då hinner dom inte dricka något morgonkaffe på jobbet före operationen iaf. (Själv brukar jag alltid prioritera att vara på jobbet MINST en kvart innan dagen börjar.) Ja jag hade ju fått för mig att det skulle opereras klockan 08.00 enär det var så viktigt att jag skulle duscha och ta ögondroppar innan jag kom dit till dess. Jaja, fick så småningom ett rum där när klockan var närmare 09.30 och besked om att där skulle jag sova medan jag var där. Aningen spartanskt jämfört med patienthotellets rum. 😀

Så då blev det till att raskt promenera igenom 1,5 km korridorer tillbaks till hotellet för att hämta mitt ombyte och sånt. Kändes som att morgonduschen var lite i onödan när jag kom tillbaks till mitt nya rum faktiskt, men jag hade egen dusch och toa där också.
Det pratades hit och dit om min operation, läkaren som skulle operera var inte informerad om min operation och var egentligen ledig som jag förstod det, sen fördröjde jag det tydligen själv också ioma jag ville vara sövd. Ja då blev det ju problem att få fram narkosfolk också, ska man opereras akut ska man faen inte ha bråttom. Hahaha
Under förmiddagen fick jag även träffa en dam som visade sig vara hon som skulle operera mig. Hon berättade hur operationen skulle gå till och att hon även skulle byta ut linsen eftersom jag hade början av gråstarr, hon föreslog också att hon skulle sätta in en lite starkare lins så att min syn blev ungefär lika på båda ögonen sedan. Jag har haft sämre syn på det högra ögat, och lite brytningsfel på det vänster, men nu skulle det nog bli bra sa hon. Lite ändring i planerna blev den när jag nämnde att jag ville vara sövd under operationen, för då skulle det nog bli flyttat till måndagen och en annan läkare.
Klockan började bli mitt på dagen och jag var ganska hungrig eftersom jag också skulle vara fastande när jag kom till avdelningen. Men tydligen enades alla till slut om att det fick nog bli operation imorgon måndag istället, så då fick jag beställa mat, en sen lunch av en kille som tittade in på rummet. Tror det var 8 eller möjligen 9 maträtter på menyn att välja på, jag klämde till med en korvstroganoff med ris.

Maten var riktigt god, inte alls smaklös och tråkig som en del påstår, den här stroganoffen skulle funka som dagens på vilket matställe som helst.

Eftersom jag pratat med en av sköterskorna och hon berättat att det fanns ett matrum dit man kunde gå och fika eller äta lunch och middag om man var i form för det så blev jag ju nyfiken och letade rätt på det när det var dags för middag.

Så såg det ut från den plats jag satt på, där i skåpen fanns fil, yogurt, kräm och smörgåspålägg av alla de slag, sen till vänster utanför bild fanns det flingor, bröd, sylt mm.
Till middag på söndagen valde jag pannbiff å pärer.

Hade lite tur, för det var en kille till som åt ute i matrummet, de flesta andra var opererade på nått sätt som gjorde att dom åt på rummet. Hur som haver var det en trevlig kille (Några år yngre än mig. 🙂 )
Vi hade många gemensamma intressen, gamla jänkare, snöskotrar av äldre modell och liknande. Det blev en hel del prat om detta, det visade sig att vi suttit där i 2 timmar när vi druckit upp typ tredje muggen kaffe. Tyckte lite synd om honom, satt i rullstol efter en operation av ena knäet och fick inte böja benet, hade varit där i 3 veckor och det var första gången han besökte matrummet.

Måndagen började inte så kul, upp och duscha, droppa i ögonen och vara klar för operation 07.00, den enda frukost jag fick var denna:

Det var lite virrigt vad det gällde NÄR jag skulle operera mig även på måndagen, men framåt 10.00 nån gång så fick jag besked om att 13.00 är det preliminärt säkert att det blir. Ja va fasen, inte gjorde det mig något om det dröjde, jag blev så ompysslad av trevliga damer i olika färger, former och huvudbonader, så inte gick det någon nöd på mig inte.
Passade på att fota mig i regionens klänning, inte ofta jag haft en sån på mig.

Såg väl en aning spakare ut efter operationen, men fick ju vara uppe och gå tämligen omedelbart efteråt, ja när narkosen släppt riktigt. I’m a mighty pirate.? 🙂

Eftersom jag skulle hålla mig ganska lugn och helst gå med blicken och näsan pekandes nedåt efter operationen så fick jag mat på rummet den dagen, jag valde återigen den goda korvstroganoffen eftersom jag gillar god mat. 😛

Jag hade tur och fick insprutat olja bakom ögat istället för gas så behövde jag bara titta nedåt i typ 24 timmar, ja till dagen efter operation, sen var det ok att titta som vanligt, den enda restriktionen var väl egentligen att inte lyfta något tungt, vistas i onormalt hög värme eller kyla. Köra bil, läsa, se på TV var inga problem, ja mer än att synen är väldigt dålig på det opererade ögat då.

Tisdag och hemgång.
Var lite osäker på om jag skulle få åka hem på tisdagen, för jag hade hört glunkas om att man skulle vara kvar 48 timmar på observation efter operation, men det visade sig vara fel. Så på tisdag morgon fick jag för första gången på minst 30 år boka min första tågbiljett. Jag fick ett nummer (telefonnummer) av en av tjejerna till nån biljettförsäljningstjosan. Jag ringde och förklarade mitt ärende och tjejen i andra änden (Inte infödd Svensk, språksvårigheter) bekräftade att jag nu skull få en biljett skickad som pdf-fil till min mail och det skulle synas om 2-3 minuter.
Ok tänkte jag och knatade iväg till sköterskorna på avdelningen för att berätta att jag lyckades boka en biljett helt själv. Konstigt nog så verkade dom inte imponerade, men det var rakt detsamma. Frågade om hur länge till jag kunde ha mina grejer på rummet, för tåget skulle gå först 12.49 och klockan var ju bara 10.30. Det var lugnt sa dom, passa på att äta lunch innan du åker var det en som sa, och jag vill ju inte vara omöjlig när det gäller mat. Sista måltiden där fick bli en vegetarisk pasta, ja jag missade det när jag beställde men det gjorde inget, även den var god.

Efter maten så var det väl bara att säga hej och ta sitt pick och pack och dra hemöver, först in på apoteket och hämta ut en jäkla massa ögondroppar som jag ska ta, 5 gånger om dagen första veckan, sedan 3 ggr/dagen i 2 veckor efter det.
Nästa uppgift var att hitta järnvägsstationen och rätt tåg. Eftersom Umeå tycks fyllt av vänliga människor så var det inga problem, 2 damer var nästan på väg att handgripligen leda mig till stationen, och väl nere vid spåren satt en dam som skulle till Sundsvall lika som jag. Hon åkte mellan Östersund och Umeå minst 1 gång i veckan och visste hur man gjorde, sagt och gjort så hakade jag bara på henne tills jag var inne på tåget. 🙂
Utsikt från perrongen.

Ja, jag åkte tåg bara till Sundsvall, syrran Jenny skjutsade mig därifrån hem till Ljunga. Tur man har snälla släktingar, eller hur? 🙂

Nu blir det uppföljning med undersökning i Sundsvall imorgon och borttagande av olja någon gång i januari, sen ska ögat vara helt ok igen.