Ja, det hände en del om fredagen.
Först så blev det en tripp på skogen med lilla Mamma, vi hade pratat om att ta en sväng uppöver hennes föräldrahem på Grundsjön där jag var mycket på somrarna när jag växte upp. Dessvärre så föll stugan ur släktens ägo, så tyvärr kan man inte tillbringa någon tid där numera. Senast jag var förbi där var för lite drygt 5 år sedan, och redan då var det olikt sej uppåt skogarna. Hyggen där det tidigare var igenvuxet och tvärtom. Såg med spänning fram emot resan mot de trakter man härstammar ifrån. 🙂
Nån mil innan Grundsjön så åker man bl.a på en jäkla lång raksträcka, har för mej att backen där borta kallades ”Kokkelabacken”, fråga mej inte varför, men det var många Finnar som slog sej ner på skogarna uppåt Grundsjön.
När man drar till skogs så tar man förstås med sej en kaffetermos, och har man en termos med kaffe blir man naturligtvis sugen på en kopp också. 🙂
Här en kaffepaus på vägen mellan Grundsjön och Naggen.
Ja, Morsan tog sej förstås också en kaffeskvätt. 🙂 (Väldigt lik Mormor på det här kortet tycker jag)
Ganska igenvuxet bitvis i byn, här är backen uppöver ”Gubbaberget”, sista biten före stugan.
Här är det nära, liksom sista knixen innan stugan:
Sedär, där står den.
Aningen igenväxt där numera.
Vedboden och grishuset fanns kvar. 🙂
Det har blivit en utbyggnad på ”bron”, numera är det en hel farstu där.
Sommarstugan som stod rakt upp från denna vinkel såldes och fraktades bort redan under släktens ägo, men attans vad det vuxit igen där, ända ner på potatislandet.
Folkets Hus är inte heller något undantag när det gäller naturens invasion, börjar bli ganska igenväxt där också. Men å andra sidan är det väl galej där 1 kanske 2 gånger per år så.. Klart naturen lyckas få övertaget när det inte trampas runt där så mycket. Sist jag var inne där måste ha varit på en släktträff i mitten av 90-talet.
Ett annat ställe jag minns väl är Kalle Skäggs föräldrahem, där brukade vi få gå över gården och meta från deras brygga. Där är det tvärtom numera, där stod en liten barriär av skog mellan huset och sjön och man gick en stig sista biten fram till bryggan. Det har dragits en och annan abborre där kan jag lova, och under Morfars tid så blev många av dessa rökta.. Fi tusan vad gått det var, men även minnet av Mamma och Mormors kokta abborre med gräslökssås och kokpärer får tannvattne å rinna till. 😛
Jag hoppas ingen tar illa upp över att jag knäppt och publicerat dessa kort från Grundsjön, skulle så fallet vara så kontakta mej så plockar jag omedelbart bort dom.
Nåväl, så småningom hamnar man hemma igen.
Väl hemma igen så dröjer det inte länge innan det ringer på dörren.. Ujujuj, en smått uppriven kvinna på bron. Det visar sej att hon varit med om en i mina ögon mycket konstig olycka, en krock, med sin bil stillastående.. Med en traktor. .-S
Vad den bilen kan användas till framledes vette väl fasen, men det lä knappast vara värd att laga upp iaf.
Hur som haver så gjorde jag henne sällskap att passa bärgaren när den skulle hämta den tillknycklade kärran, och noterade då även att någon engagerat sej i byns tennisbana, och att det t.om var folk där och spelade.. Något kul i eländet iaf.
Efter många om och men så blev det så småningom suströmmingsdags, iofs var det planerat som middag även om det blev först framåt kl.20.00 p.g.a mankemanget med den krockade bilen och väntan på bärgaren. ”ÄNTLIGEN” som Gert Fylking skulle uttryckt det. 😛
Snacka om härlig känsla och för att inte tala om härlig avslutning på en händelserik dag.. Årets första surströmmingstallrik. 😛
Over and out för den här gången.
🙂
