Ja, nu har det varit lugnt på bloggen ett tag igen, får liksom inte fingrarna ur så att säga.
Men kan väl i alla fall berätta att i torsdags var jag på en lite annorlunda tillställning här i byn, en kaffekväll i syfte att dels vi bybor och dels våra inflyttade flyktingar skulle lära känna varandra lite.
Härligt initiativ av min granne tycker jag, det var liksom han som kom med förslaget och sedan gjorde något av det om jag förstått saken rätt.
Det hade delats ut information om ”träffen” till alla nyinflyttade och informerats via Facebook om detta, men om sanningen ska fram kände jag mej en smula skeptisk till hur stort intresset skulle bli. Men helt klart skulle jag ner även om det for ur huvudet på mej efter hemkomst från jobbet och en god middag.
Men tack vare mitt flitiga användande av internet och Facebook så blev jag påmind. 🙂
Hur som haver så pep jag iväg ner i god tid och blev lite fundersam över hur uppslutningen skulle bli, det var bara en 4-5 bilar på parkeringen en kvart innan det började kl. 18.00.
Nu var det ingen fara på taket, en del var lite sena och kring 18.20 så var vi nog närmare 70 personer inne i gamla matsalslokalen plus 8-10 lekande ungar utanför på uppfarten till huvudentrén.
Här har vi bl.a ryggtavlan på ÅFA’s nya VD Joakim Persson vilken också stod för fikat.
Flera nationaliteter men alla förstår att samsas och samlas över en kopp kaffe. 🙂
Något som slog mej var att de engelsktalande flyktingarna verkade alla tala bättre engelska än jag själv och många andra av oss välutbildade ”Svenskar”. 😉
Jag kom bl.a i samspråk med en man från Syrien som vandrat runt 90 mil till fots med sin familj för att lämna oroligheterna i Syrien bakom sej, och bland det första han frågar mej är om jag vet av något ledigt jobb han skulle kunna söka på.
Om jag förstod honom rätt så var han någon slags hårdvarutekniker gällande datorer och mobiltelefoner, så har du eller vet du någon som behöver en sådan kille kan du höra av dej till mej så kan jag förmedla vidare till honom. Och jo, det blev en del ”nördsnack” i ämnet PC-hårdvara ska jag väl erkänna. 🙂
Eftersom jag är ganska nyfiken av mej gällande både människor och det här med religioner och motsättningar mellan olika sådana så var jag ju tvungen att fråga om han var muslim när vi stod där och pratade på ett avslappnat sätt. Jodå, han var muslim, MEN hans fru var kristen vilket fick mej att hajja till lite. Nu var det väl iofs inte så märkvärdigt för deras del, men han nämnde att bland de lite mer extrema muslimerna var det inte så poppis med en sådan konstellation.
Jaja, nog om detta. Mannen och hans fru var iaf väldigt trevliga och såg ut att må bra och hade också en liten flicka som var ungefär hur gullig som helst.
Summa summarum är väl att ”mötet” var tämligen lyckat och jag tror de flesta pratade runt lite med de nya ljungaverksborna, en del liksom jag på knagglig skolengelska, eller via tolk till Arabiska eller nån variant av Ryska. Alla verkade iaf trivas och var mer avspända efter att det druckits lite kaffe tillsammans. Man får väl hoppas att det blir fler gånger, familjen jag pratade mest med har en öppen inbjudan att ramla in här hos mej när helst dom känner för det.
🙂
Och nej, som väntat lyste SDárna med sin frånvaro, jag antar att dom var nere i Syrien, Somalia eller Sudan för att ”hjälpa på plats”.
😉
Vilken skön text. Man återfår förtroendet för mänskligheten. Folk är folk var vi än kommer i från. 🙂
Tack, och tänk om alla tyckte som du, vad bra allt skulle vara.
🙂