2 år sen nu..

Gör en sk. ”throwback” med tanke på vilken dag det är, det är ju faktiskt precis 2 är sedan strejken i Fränsta blev ett faktum.

21/3-13
Tänkte inte skriva så mycket, mest bara en sammanställning och en liten bildkavalkad av dagens händelser så jag får se hur mycket det blir innan det är klart. Jag tänkte berätta lite dag för dag hur det går och vad som händer här eftersom det är första gången i mitt snart 48-åriga liv jag haft en arbetsgivare som låter saker skena iväg så man måste gå ut och strejka för en anständig lön och shyssta villkor..

Jag får börja med att tacka för allt stöd vi fått och fortfarande får från alla möjliga håll och kanter. Främst är det väl kanske via modern media typ Facebook, SMS, mail, instagram, twitter och allt vad det nu heter, trots att jag är datornörd så kan jag inte hålla reda på alla nymodigheter. :-S
Stort tack även till alla som stannat till och lyckönskat oss på plats, alla som tutat och vinkat, t.om tåget slog på en tut vid 11.00-tiden. 🙂
Ja, stort tack alla som uppmärksammat och på något vis stöttat oss, vi kommer stå där även imorgon verkar det som, ja så länge det behövs blir det. Stämningen är hög och god så vi far inte illa, kaffe på nära håll är inte heller fel, tack vuxenskolan. 🙂

Lite tråkigt dock att 2 svartfötter fanns ibland os, egentligen skulle det ha varit 3 men en av dom var hemma sjukskriven.
Med tanke på att dom som jobbade körde långpass från 07.45 på morgonen och antagligen till 21.00 så har det ju förlorats en del pengar för dessa i jämförelse med om vi haft kollektivavtal.
Om vi räknar på Reffekts avtal som är ett ganska branschtypiskt avtal kommer man snabbt fram till detta:
1. Den sjukskrivne har tappat 80% av sin inkomst ioma att ingen sjuklön utbetalas, om man utgår från en timmanställning schemalagt 8 timmar innebär detta att hon tappat ungefär 570:- före skatt under torsdagen den 21 mars.

2. Svartfötterna på plats skulle ha tjänat 1014:- före skatt om vi antar att de jobbade 11 timmar, lägg därtill 3 timmar OB a 33:-/timmen.
Summa kardemumma rör det sej om en dagslön på styvt 1130:- + ev provis man skulle tjänat med kollektivavtalet, istället tjänar man enligt nuvarande omkring 920:-, dvs ett tapp på runt 210:- och det på en dag..

Inte nog med det så är ju svartfötterna portade från förbundet i all tid och evighet framåt.
Personligen är i alla fall inte jag beredd att betala för att vara kompis med chefen, och fler med mej.

DAG 1
Vi samlades i Fränsta utanför Focus CRS som avtalat 09.00 för att strejka förstärkta av Unionens ombudsman Patrik Åsell och regionschefen Ingrid Nordstrand..

Tina, Tei och Frida framför ingången till Focus CRS.

”Hoffa” Gunnarsson förklarar strejken inledd genom att sätta flygblad på porten in till Focus CRS..

Bilden lånad från ST’s Marie Öberg

Flygbladet i närbild.

Sen började pressen dyka upp, först ut var Marie Öberg från vad jag kan förstå både ST och Dagbladet numera, här i sällskap med Tei:

Sen kom MittNytt och gjorde ett INSLAG där bl.a undertecknad kom med.

Dags att växla strejkvakter, Tina, Tei och Frida på alerten efter en kaffesväng i stugvärmen:

Sen fick vi besök av Kajsa Nordmark från Sveriges Radio P4 V-Norrland:

Eftersom bilder på deltagarna inte syns i radiosändningar så blev det en bild under intervjun, vår klippa och nyupptäckta språkrör Frida Niemi tog hand om flera intervjuer med pressen idag. Här på gång med SR’s Kajsa Nordmark:

Ledningen på Focus CRS har enligt journalister på plats erbjudits att uttala sej, men som man kan se på MittNytts inslag så tog man inte tillfället i akt att göra det.

Förstärkning med en till ur det yngre gardet dök upp under sin lunchrast på en praktikplats för att stötta oss, du var så välkommen Ellen.
Här i vårt kaffdrickarhögkvarter med Tei, Frida och Ingrid:

Men nu måste jag fixa till min matdosa till imorgon, för då strejkas det igen.. Så kommer det hålla på tills våra krav uppfylls, så är det.
😉

Detta inlägg publicerades i Egna funderingar, Politik och märktes , av Christer Gunnarsson. Bokmärk permalänken.

Om Christer Gunnarsson

Liten blogg om en stor gube som ämnar krympa en del. Christer Gunnarsson heter jag, född hösten 1965 och boendes i Ljungaverk. Ensamstående och trivs väl bra med det, eller finner mej åtminstone i hur det idag ser ut på den fronten. :-) En del kallar mej kommunist, och visst, mycket av åsikterna drar långt åt vänster. Men jag vill nog hellre titulera mej humanist. Har inte mycket till övers för rasister och annat pack ute på yttre högerkanten.