Liten blogg om en stor gube som ämnar krympa en del.
Christer Gunnarsson heter jag, född hösten 1965 och boendes i Ljungaverk.
Ensamstående och trivs väl bra med det, eller finner mej åtminstone i hur det idag ser ut på den fronten.
:-)
En del kallar mej kommunist, och visst, mycket av åsikterna drar långt åt vänster. Men jag vill nog hellre titulera mej humanist.
Har inte mycket till övers för rasister och annat pack ute på yttre högerkanten.
Omni.se: ”SD-politiker avgår – spred rasistiska inlägg” ”SD-politikern Katarina Broman lämnar alla politiska uppdrag i partiet, rapporterar VLT. Broman meddelade under fredagen att hon lämnar sina ersättarplatser i kommun- och landstingsfullmäktige.”
Sydsvenskan: ”Sprider judehat – kan kastas ur SD” ”SD-politikern Katarina Broman har under flera år skrivit en stor mängd antisemitiska och rasistiska inlägg på nätet. Nu kan hon tvingas lämna partiet.”
SR P4: ”Katarina Broman lämnar sina politiska uppdrag i SD” ”Sverigedemokraten Katarina Broman avsäger sig sina ersättarplatser i kommun- och landstingsfullmäktige. Det skriver SD i Västerås i ett pressmeddelande.”
Jag kan inte påstå att jag beklagar eller blir överraskad, rasister inom SD tycks ju vara mer regel än undantag.
Men för att citera mej själv för femtielfte gången – ”Å en till”
Tänkte att det kanske vore på sin plats med några rader om den Svenske immigranten och konduktörssonen från Gävle som genom sitt stundtals otacksamma arbete lyckades dra igång hjulen på vad som skulle bli Amerikas arbetarrörelse, Joe Hill, född Joel Emmanuel Hägglund, alias Joseph Hillström.
Personligen hade jag inte hört eller läst speciellt mycket om Joe Hill, det jag visste var att han vid ~20-årsåldern tillsammans med sin bror flyttade till Amerika efter att föräldrarna avlidit. Ja sen att han var med och organiserade fackföreningsrörelsen där.
I våras såg jag en liten annons om ett musikcafè i Ånge under temat ”Joe Hill”. Pratade med grannen som också är intresserad av arbetarrörelsens historia om detta och om vi kanske skulle förära Ånge med ett besök, och jodå..
Sagt och gjort, vi åkte dit och fann att vi missat något i annonsen. Jag med mina 50 år och grannen några år till visade sej vara de absolut yngsta i lokalen. 🙂
Var tydligen PRO och ABF som stod som arrangörer. .-)
Skitsamma, vi stannade iaf kvar och hade en trevlig afton med mycket kaffe, smörgås, sång och prat med trevliga människor.
Hur som haver uppstod ett intresse av denne immigrant och hans förehavanden, läste runt lite på nätet om honom och har nu också sett några filmatiseringar om honom.
Nu senaste såg jag Bo Widerbergs Joe Hill, dock med usel kvalitet och utan text, men det är helt klart en film jag rekommenderar om du som läser är intresserad av arbetarrörelsen och kampen för bättre villkor på jobbet.
Idag är det 101 år sedan han avrättades efter vad en del hävdar var ett rent justitiemord på beställning av inflytelserika arbetsgivare, men för att citera honom själv: ”Sörj inte, organisera er.”
Kul fakta förresten, han började skriva texter till Frälsningsarméns sånger eftersom det var ok att sjunga sånger men inte att stå och predika arbetarrörelse. I sången nedan använder han sej t.om av Frälsis musik (Salvationarmy, eller starvationarmy som han döpte dem till i denna sång) 🙂
Ska man tro på texten på denna sång så har Joe nog ätit mången paj sedan han avrättades.
Nu är jag egentligen inte så mycket för ”memes” som det ofta kallas, ofta för att det totalt saknas förankring med verkligheten och att det ofta handlar om spegling av skaparens egen livsåskådning men även om lögn och förbannad dikt. Tankeställare eller humor? Dom här tycker jag iaf är roliga. 😀