Om Christer Gunnarsson

Liten blogg om en stor gube som ämnar krympa en del. Christer Gunnarsson heter jag, född hösten 1965 och boendes i Ljungaverk. Ensamstående och trivs väl bra med det, eller finner mej åtminstone i hur det idag ser ut på den fronten. :-) En del kallar mej kommunist, och visst, mycket av åsikterna drar långt åt vänster. Men jag vill nog hellre titulera mej humanist. Har inte mycket till övers för rasister och annat pack ute på yttre högerkanten.

Ibland blir man bara så full i skratt..

Ponera att denna ordväxling utspelar sej mellan dels en tjänsteman på Försäkringskassan (Avlönad med statliga medel och producerar inga som helst värden, hen kostar bara pengar för staten), den andre långtidssjukskriven raketforskare (Avlönad med statliga medel, producerar ej heller några värden)

Och nej, jag ser inte ner på statligt anställda eller sjukskrivna människor, däremot ser jag ner på människor som försöker plocka poäng genom att göra ner andra som kostar staten pengar trots att de själva inte bidrar ett dugg mer.
Amen.

Appropå det här med separata badtider för män och kvinnor..

Ja, det kan ju ha sina förklaringar, och även varför just SD har såna problem med separata badtider.

Smålandsposten, avd gubbsjuka?
SD-politiker efterfrågar fler barbröstade kvinnor.
Fyra kvinnor från organisationen Femen, störde statsminister Fredrik Reinfeldts tal i Almedalen genom att visa brösten. Sverigedemokraten Håkan Klasson från Älmeboda tycker nu att den feministiska organisationen borde samarbeta med SD.

Aftonbladet, avd ”Tafsa på ett vänskapligt sätt”
Politiker tog kvinna på brösten – får böter.
Själv menar han att han är orättvist dömd och säger till Expo Idag att han tagit kvinnan på brösten på ett ”vänskapligt sätt”.
– Det som hände var att jag simmade på badet. Hon och jag kom samtidigt in i kaklet. Jag är ju en sådan vänlig människa så jag klappade henne på bröstet. Hon hade väldigt stora bröst och det ser ju jag, så jag klappar en gång till på bröstet för att de är så stora, säger mannen till nyhetssajten.

Är det konstigt att SD är emot separata badtider och sk. ”Burkinis”?
🙂

Chang Fricks lögn avslöjad..

Videobeviset: ”Vänsterextrem” journalistmisshandel var en bluff!
Mediernas påstådda vänsterextrema misshandel av en journalist i samband med den stora antirasistiska demonstrationen i Stockholm under tisdagskvällen visade sig vara en dragkamp om en sladd.
Först gick Nyheter Idags Chang Frick ut på mikrobloggen Twitter och förklarade att han hade blivit misshandlad under den antirasistiska demonstrationen mot att Stockholms Länstrafik sätter upp rasistisk reklam. Något som snabbt plockades upp och fördes ut till allmänheten. Inte minst i systemtrogna och högerradikala medier.

Naturligtvis hakade diverse högermänniskor på och ondgjorde sej över en sak där gärningsman saknas och ingen som helst misstänkt finns (Kanske mest p.g.a att ingen misshandel förekommit?). Att vår välkända länk/citatdrottning i Viskan kände sej förstås tvungen att göra ett uttalande på Facebook var ju ganska självklart, så jag var ju tvungen att kika dumheterna och blev s.a.s inte besviken.


Eftersom hon ofta orerar om SD’s framgångar och sedan i detta inlägg insinuerar att ”Det går snabbt utför med Sverige.. Riktigt skrämmande” måste jag faktiskt hålla med. SD har gått från 12,9% av väljarna i september ifjol till enligt osäkra mätningsmetoder ~20.0% nu häromveckan. Ja, det är skrämmande och innebär utan tvekan att det går utför med Sverige i rasande fart med tanke på hur det egoistiska kännetecknande för fascismen äter sej in i folkhemmet. Du har helt rätt Christina.

Ser att hon hänvisar till twitterinlägg av Per Gudmundsson på SvD och moderaten Hanif Bali, lite tråkigt att dom också ägnar sej åt spekulationer av det här slaget. Iofs inget ovanligt när det gäller den populistiska Hanif Bali.

Blev någon förvånad?
Nej, jag förstod väl det.

*Edit*
Som väntat var historien rejält uppblåst av dels Chang Frick själv och idel höger och högerextremister. Läs Chang Fricks egna ”dagen efter”-version av det hela på Flashback.
Kameran sitter på en rigg med axelstöd som i sin tur är fäst runt magen. När de drar i kameran och försöker ta den följer jag således med. Så jag hamnar på marken, dock med fötterna först.
Här någonstans känner jag en rejäl smäll i ryggen. Av bilder efteråt att döma kan jag ha slagit i spärren.
Jag minns att det var knuffar och gruff och att jag höll hårt i kameran som någon försökte få med sig. De drog riktigt hårt i kameran, jag gissar att de var arga för att de blivit filmade.