Om Christer Gunnarsson

Liten blogg om en stor gube som ämnar krympa en del. Christer Gunnarsson heter jag, född hösten 1965 och boendes i Ljungaverk. Ensamstående och trivs väl bra med det, eller finner mej åtminstone i hur det idag ser ut på den fronten. :-) En del kallar mej kommunist, och visst, mycket av åsikterna drar långt åt vänster. Men jag vill nog hellre titulera mej humanist. Har inte mycket till övers för rasister och annat pack ute på yttre högerkanten.

Offerkoftorna står som spön i backen..

Japp, nu åkte dom fram igen, offerkoftorna i storlek XXL. Det är väl själva fasen att dom aldrig kan förstå att ett parti grundat av nazister och annat skräp ALDRIG kommer att ses på med blida ögon av folk med förståndet i behåll.

Bilden är en hotlink från Expressen.

”Stora SD-ilskan efter direktsända attacken”
”Tack alla som röstar rött.
– Fuck Jimmie!

De orden skrek musikern Matilda ”Mattis” Årestad från scenen mitt under
den tv-sända P3 Guld-galan på lördagskvällen.

Sveriges Radio tog avstånd från uttalandet som nu har retat upp flera sverigedemokrater.
”Lagbrott, hat mot oliktänkande påhejat med musik och applåder”, skriver SD:s rättspolitiske talesperson Adam Marttinen.”

Nytt år..

Jo, och vad hände ifjol då?
Januari, februari och nån vecka in i mars gjorde jag min sista tid på Ljunganbladet i Hallsta efter 2 halvårsanställningar. Tråkigt, eftersom det var ett intressant jobb där man hade mycket kundkontakt med nya och gamla kunder och även en viss frihet att göra och utforma annonser, naturligtvis i samförstånd med kunden.

Efter detta blev jag arbetslös en period, och inte nog med det ännu sämre i ryggen. Drogs även med en överdriven trötthet hela våren och försommaren vilket visade sig vara högt blodsocker vid kontroll i början av maj. Så efter det har jag käkat tabletter som jag skämtsamt brukar benämna ”Metamorfin”, ja ordinarie namnet är Metformin skall väl tilläggas.

Nåväl, efter att ha börjat med Metformin så började jag bli en hel del piggare, kanske berodde på medicinen, kanske berodde på ändrade kostvanor, vad vet jag.
Vad jag däremot märkt är att det där med kost är inte det lättaste, vare sig att komma ihåg vad man bör äta utan också att mycket av det utbud som är ”bra” för en nybliven diabetiker är ganska smalt och tråkigt. Visst, sallad, gurka, tomat och kanske räkor, crabfishsticks eller möjligen köttbullar i är väl ganska ok, men inget som får tannvattnet att rinna till inför lunchen eller middagen. Inte ens med rikligt av Thousand Island-dressing på.

I november började jag på nytt jobb hos ett företag i it-branschen, Cygrids Communications AB heter det och dom har sitt säte i Eslöv. Min arbetsuppgift är att via telefon sälja it-tjänster till små och medelstora företag främst i västernorrland och norra Stockholm. Kontoret jag sitter på är benäget i Folkets Hus Ljungaverk ifall ni har några frågor.

Min nya arbetsplats: