Tog och for ner till Sundsvall en sväng idag för att närvara vid Refugees Welcome i Sundsvall Kl.14.00.
Knatade ner mot stora torget där manifestationen skulle äga rum, uppehåll med jäkligt mulet kändes väl inte alltför trevligt, men va fasen, man är ju inte gjord av socker. 🙂
Jag kom ner i god tid och det hade samlats ganska många redan 20 minuter innan det skulle börja, dock var jag ensam vid Svenssons där jag och några andra ”våldsvänsterpatraskgodhetsapostlar” kommit överens att träffas. Fatta alltså, jag var först. 😉
Så småningom dök dom upp iaf, våldsvänsterpatraskgodhetsapostlarna som skulle möta upp där om även lite bortanför.
Talarna började tala, och plötsligt inser jag att en ung kille från Grön ungdom står och talar med Ung Vänsters banderoll alldeles intill, häftigt. 🙂
Jag inser senare att det var just de 2 ungdomsförbunden som arrangerat det hela, och konstaterar att nog finns det hopp när de unga kan samarbeta för så bra saker.
Nästa talare var en tjej från Ung Vänster, vilket engagemang hon hade när hon talade, så ung men ändå så klok. Tänk om alla ungdomsförbund hade så kloka realistiska medlemmar..
Naturligtvis skulle alla kamrater som ej fanns på plats informeras löpande om vad som händer, vi lever ju i den tidseran nu att man kan skicka ut allt möjligt via sociala medier och sköta det hela via mobiltelefonen i realtid. 😉
Svepte själv runt lite med kameran i ett försök att fånga uppslutningen och ev. lite av stämningen på film till de icke närvarande.
En bild från ”rökrutan”. 🙂
Efter en god stunds manifesterande så sög det lite i kaffetarmen, vi enades om att ta en rejäl fika innan vi skildes åt, och vad passar väl bättre för ett gäng ”vänsterextremister” än Wayne(sterns) coffee. Det blev en cappuccino och en vä(n)sterbottenostpaj med rödrosig skinka från vänster rumphalva för min del. Jäkla häftigt mönster på ytan av kaffekoppen.
Ja, här en bild på hela vänstergänget, visst ser vi förfärligt upproriska och våldsamma ut? 😉 Åtminstone finns det ju folk som vill antyda så.
Men nu är man iaf hemma igen och gläds en hel del över att ha fått träffa så fina och trevliga människor, det lustigaste är nog att jag aldrig träffat de flesta av dem och än mindre känner dem. Men med hjärtat på samma ställe så finner man varandra ganska snabbt som tur är.
Tack för en trevlig eftermiddag kära ”våldsvänsteraktivistpatraskgodhetsapostlar”, det här gör jag gärna om igen.