{"id":302,"date":"2021-05-19T18:23:31","date_gmt":"2021-05-19T17:23:31","guid":{"rendered":"http:\/\/gunnarsson.biz\/ljungpress\/?page_id=302"},"modified":"2021-05-20T11:36:42","modified_gmt":"2021-05-20T10:36:42","slug":"om-ljungaverk","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/gunnarsson.biz\/ljungpress\/?page_id=302","title":{"rendered":"Om Ljungaverk."},"content":{"rendered":"<p><a href=\"https:\/\/sv.wikipedia.org\/wiki\/Ljungaverk\" target=\"_blank\" rel=\"noopener\">Ljungaverk<\/a> \u00e4r en gammal bruksort i Ljungans dalg\u00e5ng, samh\u00e4llet\/orten grundades v\u00e4l egentligen av <a href=\"https:\/\/sv.wikipedia.org\/wiki\/Stockholms_Superfosfat_Fabriks_AB\" target=\"_blank\" rel=\"noopener\">Stockholms Superfosfat Fabriks AB<\/a> i b\u00f6rjan av 1900-talet n\u00e4r man byggde ut <a href=\"https:\/\/sv.wikipedia.org\/wiki\/H%C3%A5ngstafallen\" target=\"_blank\" rel=\"noopener\">H\u00e5ngstaforsarna<\/a> f\u00f6r produktion av el.<br \/>H\u00f6sten 1912 stod kraftverket klart och man b\u00f6rjade tillverka karbid, efterhand tillverkade man ocks\u00e5 <a href=\"https:\/\/sv.wikipedia.org\/wiki\/Kalciumcyanamid\" target=\"_blank\" rel=\"noopener\">kalkkv\u00e4ve<\/a> (Skogsnitrat), <a href=\"https:\/\/sv.wikipedia.org\/wiki\/Svavelsyra\" target=\"_blank\" rel=\"noopener\">svavelsyra<\/a>,<a href=\"https:\/\/sv.wikipedia.org\/wiki\/Ammoniumsulfat\" target=\"_blank\" rel=\"noopener\"> ammoniumsulfat<\/a>, <a href=\"https:\/\/sv.wikipedia.org\/wiki\/Ammoniumnitrat\" target=\"_blank\" rel=\"noopener\">ammoniumnitrat<\/a> och \u00e4ven <a href=\"https:\/\/wikiskola.se\/index.php\/Kisel\" target=\"_blank\" rel=\"noopener\">kisel<\/a>.<br \/><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"alignnone\" src=\"https:\/\/cdn16.picryl.com\/photo\/1930\/01\/01\/oversiktsbild-over-ljungaverk-fran-flygplan-1ae3ed-1024.jpg\" width=\"1024\" height=\"664\" \/><\/p>\n<p>Inte helt utan anledning har <a href=\"https:\/\/sv.wikipedia.org\/wiki\/Stockholms_Superfosfat_Fabriks_AB\" target=\"_blank\" rel=\"noopener\">Stockholms Superfosfat Fabriks AB<\/a>&#8217;s verksamheter h\u00e4r bidragit till att byn betraktas som en &#8221;kemiindustrins vagga&#8221;.<\/p>\n<p>En <a href=\"https:\/\/www.st.nu\/artikel\/historien-om-ljungaverks-gummitillverkning\" target=\"_blank\" rel=\"noopener\">fabrik f\u00f6r tillverkning av syntetiskt gummi<\/a> uppf\u00f6rdes ocks\u00e5 under WW2, dessv\u00e4rre exploderade den fabriken ungef\u00e4r 1 \u00e5r innan krigsslutet och byggdes inte upp igen.<\/p>\n<p>Nu idag 2021 finns inte mycket kvar av de gamla fabrikerna och dess verksamhet, delar av fabrikerna med tillh\u00f6rande tillverkning s\u00e5ldes ut och andra lades ner, senaste nedl\u00e4ggningen var av Dyno Nitrogen eller <a href=\"https:\/\/www.dynonobel.com\/\" target=\"_blank\" rel=\"noopener\">Dyno Nobel<\/a> som det hette p\u00e5 slutet n\u00e4r jag arbetade d\u00e4r som processoperat\u00f6r. I 11 \u00e5r arbetade jag p\u00e5 nitratsidan som <a href=\"https:\/\/en.wikipedia.org\/wiki\/ANFO\" target=\"_blank\" rel=\"noopener\">&#8221;prillare&#8221; (K\u00f6rde prillsfabriken<\/a>) i <a href=\"https:\/\/sv.wikipedia.org\/wiki\/Ammoniumnitrat\" target=\"_blank\" rel=\"noopener\">ammoniumnitratfabriken<\/a>.<br \/><a href=\"https:\/\/sv.wikipedia.org\/wiki\/KemaNobel\" target=\"_blank\" rel=\"noopener\">Kemanord<\/a> med kiseltillverkningen lades ner i 2 omg\u00e5ngar kan man v\u00e4l s\u00e4ga, den f\u00f6rsta sm\u00e4ltugnen i mitten av 80-talet och den andra och sista ugnen 1990?. (Os\u00e4ker p\u00e5 exakta \u00e5rtal.)<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/sverigesradio.se\/artikel\/16056\" target=\"_blank\" rel=\"noopener\">Dyno Nobel<\/a> \u00e5 sin sida kastade in handduken h\u00f6sten 2001.<br \/>Vad som finns kvar \u00e4r v\u00e4l <a href=\"https:\/\/permascand.com\/\" target=\"_blank\" rel=\"noopener\">Permascand<\/a> som numera \u00e4r privat\u00e4gt men startades av Kemanord p\u00e5 70-talet f\u00f6r att h\u00e5lla kemiindustrin med material. <a href=\"https:\/\/permascand.com\/\" target=\"_blank\" rel=\"noopener\">Permascand<\/a> huserar fortfarande p\u00e5 omr\u00e5det d\u00e4r den gamla <a href=\"https:\/\/www.st.nu\/artikel\/historien-om-ljungaverks-gummitillverkning\" target=\"_blank\" rel=\"noopener\">&#8221;gummifabriken&#8221;<\/a> stod i b\u00f6rjan av 40-talet, dock med n\u00e5gra nytillkomna byggnader.<br \/>Mer om detta kan du l\u00e4sa h\u00e4r under fliken &#8221;Sev\u00e4rdheter&#8221; och sidan &#8221;Ljunga Museum&#8221;<\/p>\n<p><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"alignnone\" src=\"https:\/\/kmb.raa.se\/cocoon\/bild\/raa-image\/16000300030374\/normal\/1.jpg\" width=\"768\" height=\"512\" \/><br \/>Hotlink, Upphovsman:\u00a0<span class=\"highlightMe\">Nilsson, P\u00e5l-Nils<\/span><\/p>\n<p>\u00c4r man intresserad av mer ing\u00e5ende tankar och teorier om Ljungaverkfabriken ang. de rykten som florerar om ev. tillverkning av tungt vatten (D2O) s\u00e5 kan jag rekommendera nedanst\u00e5ende b\u00f6cker som \u00e4r skrivna av Ulf Sundholm som \u00e4r fr\u00e5n byn som dels jobbat inne p\u00e5 omr\u00e5det och dels kommit \u00f6ver m\u00e5nga gamla dokument om fabriken vid k\u00f6p av omr\u00e5det f\u00f6r ett antal \u00e5r sedan. Om allt han skriver \u00e4r sant vet jag inte, men det \u00e4r intressant l\u00e4sning oavsett.<br \/><a href=\"https:\/\/www.adlibris.com\/se\/sok?filter=author%3AUlf%20Sundholm\" target=\"_blank\" rel=\"noopener\"><strong>Ulf Sundholm p\u00e5 Adlibris<\/strong><\/a><\/p>\n<p>Mer om D2O finns \u00e4ven p\u00e5 Facebook i gruppen <a href=\"https:\/\/www.facebook.com\/groups\/709173819226774\" target=\"_blank\" rel=\"noopener\">&#8221;Tungt vatten D2O under andra v\u00e4rldskriget&#8221;<\/a> d\u00e4r Ulf sj\u00e4lv \u00e4r med och diskuterar \u00e4mnet emellan\u00e5t.<\/p>\n\n\n<p><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Ljungaverk \u00e4r en gammal bruksort i Ljungans dalg\u00e5ng, samh\u00e4llet\/orten grundades v\u00e4l egentligen av Stockholms Superfosfat Fabriks AB i b\u00f6rjan av 1900-talet n\u00e4r man byggde ut H\u00e5ngstaforsarna f\u00f6r produktion av el.H\u00f6sten 1912 stod kraftverket klart och man b\u00f6rjade tillverka karbid, efterhand tillverkade man ocks\u00e5 kalkkv\u00e4ve (Skogsnitrat), svavelsyra, ammoniumsulfat, ammoniumnitrat och \u00e4ven kisel. Inte helt utan anledning [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":6,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-302","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/gunnarsson.biz\/ljungpress\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/302","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/gunnarsson.biz\/ljungpress\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/gunnarsson.biz\/ljungpress\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/gunnarsson.biz\/ljungpress\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/gunnarsson.biz\/ljungpress\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=302"}],"version-history":[{"count":7,"href":"https:\/\/gunnarsson.biz\/ljungpress\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/302\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":325,"href":"https:\/\/gunnarsson.biz\/ljungpress\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/302\/revisions\/325"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/gunnarsson.biz\/ljungpress\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=302"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}